Parasitnojja

Jag har inget emot snö, jag gillar på sätt och vis vintern (om det är snö, sol och lagom kallt). Men när det är för kallt ute, när vinden viner och små vassa "snöflingor" piskar in i ansiktet, när nagelbanden trasar sönder, när kroppen är som fnöske, när håret är torrt och platt (om det inte är elektriskt och står rätt upp), när vägen till tunnelbanan har förvandlats till en hård, knölig och hal glaciär, när temperaturen inomhus sjunker till knappa 19 grader och när man fryser ända in i märgen oavsett hur mycket kläder man har på sig. - Då tycker jag inte om vintern.

Vid dessa tillfällen brukar jag behöva förklara för mig själv varför jag bor kvar i det här köldslagna landet (förutom det uppenbara skälet som familj och vänner utgör).

Jag brukar motivera det med följande:

- det är skönt att bo i en demokrati (även om jag just nu tycker att majoriteten av befolkningen tycker fel)
- det är skönt att bo i ett land med yttrandefrihet (även om jag inte tycker om allt som sägs)
- det är skönt att kunna vandra fritt i naturen och få plocka svamp och bär i skogen oavsett vem som äger den
- det är skönt att bo i ett land som inte har några direkt farligare djur än getingar och huggormar och inga äckligare djur än blodiglar och fästningar
- det är skönt att bo i ett land där det inte finns en massa äckliga, osynliga, parasiter
- det är skönt att bo i ett land där det inte finns en massa skumma sjukdomar som man får av djur eller parasiter (jag väljer här att bortse från diverse larm om fågelinfluensan, galna kosjukan och svininfluensan t.ex.).

Men sen var det nån idiot till människa som inte följde reglerna och därmed såg till att den där dvärgbandmasken verkar ha fått fäste i Sverige.

Det innebär att argument 3, 4, 5 och 6 faller (ja även 3, för vad är poängen med allemansrätten om man inte kan knalla runt i skogen utan att drabbas av hysterisk dvärgbandmasksäggnojja?

Det var bättre förr! Nu kan lika gärna växthuseffekten slå till och ta över.

Sorglig sanning eller bara fördomar?

Jag har stört mig så på Hemfrids senaste reklam. Jag har inte hittat något Youtube-klipp men om ni går in på den här länken och väljer Familjen, 30 sekunder lång så ser ni vad jag pratar om. Jag vill inte uttala mig varken om Hemfrid som företag (för det har jag ingen koll på alls) eller om hushållsnära tjänsters vara eller icke vara. Egentligen är själva reklamen inte dålig. Det jag stör mig på är rösten på slutet. Att rösten har gotländsk dialekt.

Inte för att jag ogillar gotländska utan för att det är så genomskinligt varför man använder det. För enligt hemsidan verkar det inte vara ett gotländskt företag. De har inte ens nån region eller kontor på Gotland.

Jag har ett par teorier (kanske fördomar) ang detta.

1. Jag inte kan komma på att jag någonsin har sett en "etniskt svensk" person som arbetar som lokalvårdare/städare eller vad man nu väljer att kalla det. Nu har jag förhållandevis begränsad erfarenhet av det, den begränsas till mina arbetsplatser och till vad jag hört av personer som känner personer som har städhjälp hemma.

2. Jag tror att människor uppfattar gotländska som något som känns "tryggt". (Detta har jag nu också googlat upp och i vart fall denna artikel som jag fick upp på en gång och sen slutade jag leta styrker detta eftersom de skriver att den generella uppfattningen av dialekten gotländska är att den är förtroendeingivande).

3. Jag tror att ens hem är ens borg. Man vill vara trygg hemma och alltså måste man ha förtroende för personer man släpper in i hemmet.

4. Jag tror att bruten svenska, generellt, inte uppfattas som förtroendeingivande.

Den bistra sanningen är i så fall alltså att reklamen med den gotländska rösten i slutet är bättre reklam (på så sätt att den gör det reklam ska = ger fler kunder) än vad precis motsvarande reklam men med bruten svenska istället för gotländska i slutet. Trots att jag inbillar mig att de flesta som anlitar hushållsnära tjänster ändå tror att det är en person med utländsk härkomst (därmed inget sagt om vilken svenska som talas. Det kan ju mycket väl vara sjungande gotländska ändå) som kommer komma hem till dem och städa. Det är väldigt motsägelsefullt men jag tror ändå att det är det som ligger bakom valet av gotländsk dialekt för jag tror inte att det var slumpen. Därför tycker jag att det känns så beräknande.

Att vi människor generellt sett dessutom är så funtade att vi tillskriver människor/varor/varumärken vissa egenskaper enbart baserade på dialekter/brytningar som förknippas med dessa är bara sorgligt.

Brottsligt att fisa.

Stötte som av en händelse på detta klipp.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/webbtv/det-kan-bli-brottsligt-att-fisa_5930853.svd

Det känns lite "första april". Men det är ju inte första april än på ett tag så man får väl utgå från att det inte är ett aprilskämt. Det får mig att fundera på ursprunget till förslaget. Kanske är det någon politiker som lägger ruttnaäggmökar lite stup i kvarten och medpolitikerna har tröttnat och vill få stopp på det men vågar/vill inte konfrontera honom/henne direkt?

Och om fisar blir förbjudna, hur är det då med pruttar?!