Ovillig högerhand m.m.

Du som klickade in här med förhoppning om att få läsa något med som har med sex att göra kan klicka vidare. Det här inlägget handlar om om jag bytt namn, efternamn, roligare än så är det inte.

Jag har bytt efternamn för att jag vill. Mer spännande än så är inte det heller.

Nu är namnbytet godkänt men jag har ännu inte fått nya papper från folkbokföringen och har därför inte skaffat nytt körkort och därför inte heller andra nya kort.

Än så länge måste jag alltså skriva på med mitt gamla namn. I tisdags när jag skrev kontrakt visste jag inte om att namnbytet gått igenom. Det var inga problem att skriva namnteckningen. I onsdags fick jag besked om namnbytet. Sen har jag levt isolerad på landet ett tag och inte skrivit mitt namn alls. Idag var jag på banken för att fixa med handpenningen. Då fick jag skriva under en massa nya papper. Idag ville handen inte alls skriva mitt gamla namn. Den försökte inte heller skriva det nya namnet för det visste den att den inte fick. Den skrev mitt förnamn precis som den brukar sen skrev den en kluddelutt istället för så som den vanligen skriver.

Tur för mig att banktanten godtog kluddelutterna.

---

På vägen till banken läste jag om självhjälpsfällan. Jag är inte en självhjälpsmissbrukare egentligen. Men jag samlar gärna på mig såna artiklar för att jag tänker att jag borde. Jag har en slags vilja att vara en självhjälpare. Jag tänker att om jag läser om självhjälp förstår jag mig själv bättre kanske och då är liksom halva slaget vunnet eller nåt åt det hållet för vill jag ändra på mig och utvecklas är det lättare om jag först förstår mig på mig.

Det jag tog till mig (pga mitt jobb och allt det utsätter mig för) var följande

Ska man utvecklas måste man gå utanför sin trygghetszon, till platsen där det uppstår rädsla och förvirring. Tyvärr tolkas dessa som tecken på att man ska ta ett steg tillbaka istället. I stället för att säga "Jag tror inte att det här funkar" eller "Nä, jag vill inte" vinner man mycket på att säga "Jag är rädd och tycker det är obekvämt, men gör det ändå".

Jag försökte tänka på det sen när jag hoppade på att åka och prata med politiker i morgon (oförberedd, eller jag ska försöka förbereda mig lite snart) och när jag ok:ade ännu mer mediarelaterade åtaganden.

Jag vet inte om jag skulle använda ordet "rädd" men fan vad jag tycker att mitt jobb är jobbigt och fan vad jag känner mig obekväm. Men jag ska göra det ändå! (Ett tag till i alla fall).